RECENSIONER
Om 'Merry Christmas' (köpinformation)
Om 'Pause'n'Rewind' (slutsåld)
Om 'EVIL TIMES' (slutsåld)
Om 'Unkool and Proud!' (slutsåld)
Om 'Right To Rumble' (slutsåld)


Merry Christmas (2015)

Från Sverige kommer ett nytt album av från de hetaste av hep cats från norra halvklotet, The Unkool Hillbillies. Merry Christmas är en tio spårs CD som bjuder på juligheter! Men detta är inte en ren julskiva som titeln antyder. Det börjar visserligen med ett spår som heter"Greeen Christmas" och du hittar låtar som "Merry Christmas Baby" och "Honey, Merry Christmas" på skivan, men förutom dem, har du sju andra låtar som är glödheta utan att ha mycket att göra med julen alls. "Drinkin wine Spo-dee-o-dee", "I Aint Mad At You" or "You're The One" är 200% oktan rockande låtar och även om vissa av dem har släppts tidigare, förstör det inte på något vis det roliga för mig. Merry Christmas, visar att Unkool Hillbillies fortfarande rockar och rollar på ett mycket livskraftigt vis. Är du inne på rockabilly, är detta ett måste-ha-party-album om du frågar mig. 55555 stjärnor


Dessa svenskar förblir efter sina 15 år onekligen koola, men det handlar om egentligen inte om hillbillymusik utan någonstans mellan blues och rak gitarr-rock 'n' roll som vilar på ett boogie-woogie piano. Blues är den ökändaste musikgenren av alla, men jag älskar den fräscha blues som The Unkool Hillbillies visar upp och även levererat tidigare, trots ett par covers, med klassisk R 'n' B-inspirerade gitarrsolon och ibland munspel, det är spännande med många pianosolon, ösigt och i allmänhet riktigt bra gung.
Den nya CD:n är trots titeln ingen riktig jul-CD eftersom det av tio spår bara är tre jullåtar, varav en släppts 2002 på en vinylsingel, den fina Honey Merry Christmas, en roligt allsångsvänlig låt catchy med Carl Mann-gitarr. Tre andra låtar var redan på albumen Evil Times (2009) och Pause 'n' Rewind (2011), varför det faktiskt bara är sex helt nya låtar på det nya albumet, varav två jullåtar. Sedan tidigare är jag bekant med en vita (white) och blå (blue) jular, men jag har aldrig tidigare hört talas om en grön (green) jul och är fortfarande efter flera lyssningar osäker på färgvalet även om både piano- och gitarrsolona låter juliga.
Merry Christmas, Baby är slutligen den berömda låten från 1947 av av Johnny Moores Three Blazers med Charles Brown på piano och som spelats in av Chuck Berry (1958), Elvis (1971) och även Mae West (1966). The Unkool Hillbillies version är mer medeltempo blues piano. Resterande sju låtar är i den välbekant Unkool Hillbillies stil med rock 'n' roll (Jello Sal Benny Ingram, och den egna Hip Hop) och blues (en riktigt bra Drinkin Wine Spo Dee O Dee, I Aint Mad At You med munspel). Little Richards Send Me Some Lovin görs lyckat i en rak bluesversion med munspel, guldkornet You're The One sjungs av Karin Johansson, som förgyllt flera album av The Unkool Hillbillies med sin stora röst, varvat med sax och - mäktigt - vad mollövergångar så sax solo där övergångarna sker elegant.
Green Christmas och Merry Christmas, Baby släpps som singel (Spotify, iTunes, etc.). Om du inte hittar denna CD någon annanstans kan du alltid beställa direkt genom www.unkool.se




Tycker man att julen går för långsamt kan lokala The Unkool Hillbillies var ett alternativ. På deras album Merry Christmas går det undan då det blir rockabilly av det mesta. Snyggt spelat och bra att få igång matsmältningen med.



The Unkool Hillbillies blandar låtar med lite julanknytning och rock'n'roll/R-A-B av Huey Smith och Benny Ingram, Anders Umegård leder bandet i en alldeles utmärkt version av Merry Christmas Baby som blir plattans höjdpunkt där även gitarristen Stefan Asplund får tillfälle att briljera. Anders är väldigt influerad av Jerry Lee Lewis, vilket visar sig i Honey, Merry Christmas. Karin Johansson hoppar in på sång i Anders You're The One och gör det mycket bra.
I god rock'n'roll-anda är de flesta låtarna runt två minuter vilket känns bra, man koncentrerar det hela och svävar inte ut i oändliga solon. Man drömmer om vita jular och inte så blå, men välkomnar en grön jul.


God jul och god nygammal rock n roll från några coola lantisar med rock n roll-mössorna på!
När en skiva heter Merry Christmas och har en jultomte på omslaget tar man förstås för givet att det är en ny julplatta som kommit ut. The Unkool Hillbillies bjuder också mycket riktigt på några jullåtar, men dessa är bara tre till antalet. Resterande sju spår är rock n roll-dängor utan tillstymmelse till julkänsla.
I rockmusikens begynnelse när killar som Jerry Lee Lewis, Little Richard, Fats Domino, Elvis Presley, Bill Haley och tjejer som Wanda Jackson, Brenda Lee, The Shirelles, LaVern Baker och The Ronettes var det svängigaste världen visste, så lät musiken ungefär som den gör på Merry Christmas. Faktum är att flera av låtarma på plattan skrevs och spelades in redan då och faktum är också att The Unkool Hillbillies får till riktigt bra covers av de gamla, odödliga låtarna. Uppblandat med klassiker som Merry christmas baby, Drinkin´ wine spo-dee-o-dee, Let the good times roll och Send me some lovin har Anders Umegård, pianist och sångare i bandet, skrivit merparten av gruppens egna material. Det är kul att det bjussas på något som man inte har hört sedan man låg i vaggan också! Dessutom är Umegårds låtar av så hög kvalitet att man lätt skulle kunna gissa att de faktiskt vore originalalster från 50-talet, de också. Faktum är att hans svängiga rockabillyspår Hip hop nedplitad tillsammans med Håkan Landsberg tillhör skivans allra starkaste spår.
The Unkool Hillbillies har turnerat i 15 bast, släppt fyra fullängdare, och kan väl därmed anses ligga John Lindberg Trio, The Boppers och The Refreshments i bakhasorna. Det är en positiv konkurrens, speciellt nu när de gamla svenska rockkungarna fallit av pinn eller lagt ner karriären, för nog vore det grymt trist om rock n rollens rötter plötsligt slutar vattnas?



Pause'n'Rewind (2011)

Här är ett svenskt pianobaserat rock'n'roll-band med en ny 15-låtars CD - 12 originallåtar plus Little Richards "Send Me Some Loving", Carl Perkins' "Gone, Gone, Gone" and Bull Moose Jackson's "Watch My Signals". De har etablerat sig mer och mer och har denna gång även med sig utmärkt kvinnlig sångerska, Karin Johansson, som sjunger fyra låtar och körar dessutom. Pianisten Anders umegård är den främste sångaren och låtskrivare, och av antalet gitarrister och basister att döma tycks man ha varierat med olika uppsättningar under inspelningens gång. Munspelaren Richard Andersson sjunger också ett par låtar. Det här är utmärkt rock'n'roll, och jag njöt av att höra dem igen! De har en bra mix av olika tempon och förstärker också med saxofon. Sångtexter finns i medföljande häfte. Ett spår, "Rauchan", är en cool instrumental. Jag tror att titeln betyder "Rökare", "Hangover" (skriven av Darrin Mazzilli som också hörs i bakgrunden) har ett skönt New Orleans gung. Marc Bristol, Blue Suede News, USA




The Unkool Hillbillies är tillbaka med en ny fräsch platta som gavs ut 2011 av deras eget skivbolag UNKOOL Music, nu 2012 är dem ute och på turne både i Sverige och utomlands bl.a. i Belgien och Holland. Pause'n'Rewindâ är titeln på detta Stockholmsbaserade band senaste platta som innehåller 15 låtar , 12 originallåtar plus Carl Perkins Gone, Gone, Gone, Little Richards “Send Me Some Lovingâ€, och Bull Moose Jackson’s “Watch My Signalsâ€. Till skillnad mot â€Evil Times†innehåller â€Pause’n’ Rewind†bara ett livespår, som är inspelad på Stampen. Karin Johansson som har medverkat på bl.a. förra plattan â€Evil Times†med radiohiten â€You’re The One†finns också med här och kör några låtar, insåg dem från förra plattan att det var en hit att ha med henne kan man fråga sig för det är ett riktigt bra beslut att ha med Karin igen. Hela skivan tycks fyllas av olika uppsättningar under inspelningens gång, sammanlagt är det inte mindre än tolv musiker och sångare som medverkar inklusive originalmedlemmarna förstås. Vi får bl.a. höra den amerikanska musikproducenten Darrin Mazzilli köra, han har även tillfört med texten till låten â€Hangoverâ€. även bandets tidigare trummis Jasenko Kumric har tagit plats bakom virveltrumman på en låt. Musiken skiljer sig inte långt ifrån â€Evil Times†med pianobaserad rock ‘n’ roll med influenser från rockabilly, swing, blues, surf, rhythm & blues och country vilket inte är något fel i sig, varför ändra något som fungerar så jävla bra tillsammans och lyfter upp musiken till nya höjder? Något nytt på influenssidan är två surfinspirerade låtar med namnen â€Rauchan†och â€Hillbilly Twistâ€, â€Rauchan†går mot det orientaliska hållet, kan kanske bero på att namnet är efter en Kazakstansk prinsessa. Men dem bibehåller ändå det klara surf-soundet. â€Hillbilly Twist†är en mer surf-rock ‘n’ roll låt, skönt pianospel med saxofon som svänger. Den röda tråd som går igenom hela skivan är att man ska stanna upp och reflektera, ha inte så förbannat bråttom, stanna upp och njut! Anders Umegård som har skrivit nästan alla samtliga låtar har fångat upp detta på ett bra sätt, lyssna bara på titelspåret â€Pause’n'Rewind†så förstår ni vad jag yrar om. Avslutningsvis vill jag påpeka att The Unkool Hillbillies är ett riktigt &%# bra liveband, dem röjer scenen och ger allt så svetten yr, detta är ett band som man MåSTE se live! Men tur nog finns ju CD-skivor med dem som livar upp varje tillfälle, dem har dessutom fångat deras energi på skiva, så har man inte möjligheten så släng in The Unkool Hillbillies i spelaren och njut, visst det är ju inte exakt som ett liveuppträdande men närmare än så här kommer man nog inte. www.badasslifestyle.se


Senaste utgåvan från The Unkool Hillbillies. Skivan innehåller rock'n'roll med influenser av rhythm&blues. Bandets leds av den eminente rock'n'rollpianisten och sångaren Anders Umegård. Han har även komponerat elva av skivans femton låtar. övriga musiker på den här CDn är en blandning av fasta bandmedlemmar och gästartister. Richard Andersson har ett bra sound och driv i sitt munspel. Han tar även över sången i ett par låtar. Stefan Asplund och Robert Karlsson hanterar sina gitarrer mästerligt. Otto Grytings saxspel är utmärkt. Karin Johansson tar över leadsången på fyra låtar i vilka hon imponerar med sin röst. Favoritlåtar på skivan är "Hangover", en skarp rock'n'roll låt, med Lousinaa touch skriven av amerikanen Darrin Mazzilli, "Bad Investment Blues" och "Window View" med sång av Karin Johansson. Surfinspirerade spåren "Rauchan" och "Hoillbilly Twist" komponerade av Anders Umegård och Robert Karlsson. Frenetiska rockern "Watch My Signals" med både sax och munspelssolo. Man har även lyckats bra med coverversionerna av "Send Me Some Loving" och Carl Perkins "Gone Gone Gone". Unkool Hillbillies har producerat en platta med förträfflig rock'n'roll. Kenneth Olsson, American Music Magazine.




The Unkool Hillbillies räknas av många som ett av världens coolaste band. Inte utan skäl och "Pause N Rewind" (deras fjärde album) visar varför de är så omtalade. Det här är ett glödhett album, 15 låtar allt från rak rock'n'roll till blues till rockabilly och till och med surf. Grabbarna bjöd dessutom in Karin Johansson att sjunga på 4 låtar. Till höjdpunkterna hör "Blisters", "Hillbilly Twist", "Pause'n'Rewind" men allt är bra. Om du inte är bekant med The Unkool Hillbillies är det här en utmärkt skiva att börja med. Bli unkool! Rekommenderas. Johnny Slam, Slam's reviews, Kanada.

Medan vi fortfarande befann oss i 2011 kom detta trevliga Uppsala-gäng ut med sitt fjärde album och The Unkool Hillbillies är ett band som jag gillar mer och mer. [Jag] har dessvärre inte fått se dem live ännu, så det får vi göra något åt. 15 låtar får vi denna gång, i samma tuffa stil som tidigare. Pianorockaren och vokalisten Anders Umegård står bakom 11 av skivans låtar som avslutas med ett livespår från ett par år tillbaka, från klubben Stampen i Stockolm; fartig-rock'n'roll med sugande piano, munspel och saxofon.
Karin Johansson, som bidrog med stor succé på förra skivan, har fått en större roll denna gång och på fyra låtar serverar hon verkligt tuff sång. Särskilt njutbar är "Call Me Up"
Plattan är tufft producerad och med väldigt bra ljud, klar och tydlig sång i en mäktig ljudbild. Hela 14 musiker bidrar - de flesta gästmusiker som till och från spelar med bandet. Av coverlåtarna bör nämnas "Send Me Some Loving" (gjord av Little Richard m.fl.) i en knalltuff version med tungt komp. Det gungar ordentligt med rivande gitarr och lekfullt piano. Men Umegård skriver så många bra låtar själv att han hade klarat sig lika gott utan coverlåtar.
En kanonskiva med guldlåtar, detta. Thomas Oyen, ROCK magazine, Norge
5../star5 stjärnor

Watch My Signals... Vårt råd i recensionen av skivan Evil Times (Roots Ville / Juni 2009) [om att arrangörer i landet borde kasta sig på telefonen och boka The Unkool Hillbillies till nästa och varje festival] har hörsammats. Bandet från Sverige har blivit ett måste för alla festivaler och Rockin' Around Turnhourt har bokat in bandet 6-8 april (more info www.grasshopper.be)
För uppföljaren Pause'n'Rewind kan jag vara kortfattad: The Unkool Hillbillies fortsätter att rocka! öppningsspåret Ding Ring A Ding Ding är den perfekta partyraketen. Det är bara att kasta bort alla andra rockabilly skivor i samlingen och njuta av ett 40 mnuter långt "Hillbilly Twist"-party där gästen Otto Gryting (sax) stjäl showen på Hangover och vi tar gärna del av hans inbjudan Spend Some Time With Me och Send Me Some Loving. Partajet är i full gång då nästa stämningshöjare kommer i form av Karin Johanssons entré med Bad Investment Blues, Window View, Call Me Up och Blisters rockar klockrent och i instrumentalen Rauchan visar The Unkool Hillbillies var skåpet ska stå i den stil som annars dominerats av Spotnicks och Ventures. återigen ("One More Time"), The Unkool Hillbillies, "Pause'n'Rewind" (and repeat!) är ett enastående livebnad! (SWA) Beale Street, Belgien.

Som hämtade ur en vintage 50's rock'n'roll film, omfattar den här fräcka svenska gruppen rockabilly, rhythm&blues, och pop och rock stilar, [man] bjuder på låtar som är smarta, fräcka och aldrig utan att tappa kontakten med rötterna. Sångaren och pianisten Anders Umegårds Euro-billy-stil är den optimala frontmannen för låtar med fräscha texter utan att tappa kontakten med genren. Han får emellanåt lite andrum då Karin slår sig fram med en retro-pop och attityd som påminner om [rockspngerska] Blondie. Bästa låtarna är Ding Ring-A-Ding Ding, Call Me Up och titellåten. RootsMusicReport, USA


Detta är fjärde albumet från svenka band sedan 2003. Sammansättningen är densamma: Anders Umegård, Richard Andersson, Stefan Asplund, Mats Brobäck och Raimo Oxhammar, som gästas av bland andra saxofonisten Otto Gryting och sångerskan Karin Johansson (4 låtar), Anders och Richard delar på sången på övriga. Samarbetet mellan saxofon och piano är ofta lysande new-orleanskt (Hangover), Ander spelar också i fin Moon Mullican-stil på några låtar.
Låtarna är till största del egna kompositioner, antalet covers (Send Me Some Loving lite snabbare än originalet, Gone Gone Gone av Carl Perkins) är begränsat. The Unkool Hillbillies har hittat en egen nisch med mer melodisk rock'n'roll än hardcore rockabilly, vilket gör dem särskilt intressanta, det är en ovanlig stil idag. De bryter också ny mark med ett par instrumentaler (Rauchan med referenser till Shadows och Hillbilly Twist, mer boogie än twist) och country/folk.
Höjdpunkter är skivans inramning, de glödheta öppnings- och avslutningsspåren: Ding Ring-A-Ding Ding och livespåret One More Time liksom Watch My Signals. Och de andra låtarna går inte heller av för hackor. Skivan rekommenderas verkligen! Cri du Coyote, Frankrike


Bandet blandar rock'n'roll, rockabilly och jiving rhythm&blues till ett sound som de kan vara stolta över och som gett bandet framgångar i Europa och USA. Glädje är den viktigaste ingrediensen för detta band och i låten "Hangover" bjuds vi på en demonstration av detta. Mazzilli skrev låtar till bandet förut, men är tillbaka nu inte bara med en ruskigt bra låt [Hangover] men bidrar också med lite körsång i bakgrunden. Denna låt följs av en lika bra "Spend Some Time With Me" och tonen är anslagen för 15 låtar fyllda med glödhet rockabilly och rock¨'n'roll. På "Bad Investment Blues" hör vi Karin Johansson för första gången på denna skiva. På "Window View" samarbetar bandet med Karin i en countrydoftande låt och med "Hillbilly Twist" banar bandet terräng i surfvärlden. Rauchan är låt av liknande karaktär. [Men] Med sin udda takt och influenser från Kazahkstan (sic!) är det mer än genregränser som bandet tänjer.
Pause and Rewind är utan tvivel ett album för dem av er som gillar Rockabilly och besläktade genrer. Intensiv och unkool men ett måste i din samling! Köp den nu på deras [bandets] hemsida eller hos din favorithandlare.Mr Blue Boogie Billybop, Belgien

Ding Ring-A-Ding Ding svänger fint, riktig piano-rock'n'roll. Hangover är en mid-tempo shuffle rockare, skriven av amerikanska Darrin Mazzilli och mer i New Orleans stil. Trevligt, dansa och swinga loss med Spend Some Time With Me och njut av Karin [Johansson] i Bad Investment Blues, som helt enkelt är en fantastisk rocklåt. Lite Long Tall Ernie anas i Pause'n'Rewind, innan de svenska skönheten [Karin] levererar en låt med skönt Jerry Lee-stomp: Window View. Om du känner en oemotståndlig lust att sjunga med, så får du ditt lystmäte eftersom häftet innehåller texterna till alla original-låtar, skrivna av Anders som precis som undertecknad värdesätter låtar med ett budskap. Texterna till cover-låtarna Gone Gone Gone och Send Me Some Loving, av Carl Perkins respektive Little Richard, får vi dock klara oss utan. Send Me Some Loving har en touch av 70-talets revival, vilket i mina öron låter modernt, men det är en smaksak. Call Me Up påminner mig om Dave Edumunds och är det bästa spåret på skivan. En stark musikalisk prestation av Karin och The Unkool Hillbillies. Det är den typ av låt som skulle kunna spelas på radio, en hit-låt. Att bandet kan skriva instrumentaler visas med Rauchan. Nå, vilken typ av instrumental är det? Inte Spotnics, inte Ventures, inte Shadows och inte surf... men helt enkelt en bra gitarrinstrumental med mexikanska influenser i rytmen. Everlasting Love Blues är inte en blues, men en skön rocklåt med drag av balkanmuik, mycket känsla här. Vi fortsättar jiva med Watch My Signals. [Followed by] An instrumental piano / guitar rocker i twangiga Hillbilly Twist. Gone Gone Gone är en svängig munspelsdriven rocklåt som kommer att resultera i flygande underkjolar. Coolt. Blisters låter lite mer modern och här återkommer den blonda sångerskan med en imponerande insats. ´även den här låten är en låt som passar att dansa till. även om du skulle bli svettig av allt dansande får du ändå ingen vila, för skivan avslutas i raketfart med en live-inspelad One More Time.
Sammanfattningsvis ett utmärkt dansalbum. Det är inte ett renodlat rockabillyalbum. Jag vill heller inte kalla det för autentiskt 50-tal, även om rötterna är tydliga. Det låter dock mer modernt än 1950-tal. Inte heller är den bara en stil, vintage eller revival, det är en mix, med betoning på piano, sax och munspel. I själva verket är det mer Lousiana / New Orleans inspirerad rock'n'roll [än rockabilly]. Alla som gillar pumpin piano eller dansant rock'n'roll har här en godbit. Om ni sen föredrat att Pause'n'Rewind eller helt enkelt välja "repeat", är upp till er. Henry Smith Boppin Around, Holland

Denna svenska grupp, vars sammansättning inte ändrats sedan den trejde skivan [detta är nummer fyra] håller stilen. Istället för att fastna i de vanliga fåran av likartad rockabilly eller fördenskull, som är särdeles vanligt i Storbrittaninen, rockin'n'jumpin' r'n'b, befäster de sin nisch med sin melodiska rock'n'roll, med tänjer gränserna respektlöst med två instrumentaler och två countrylåtar. Den inbjudna saxofonisten Otto Gryting bidrar med New Orleans-stämning och Anders pianospel för ofta tankarna till Moon Mullican. Som vanligt är det nya starka låtar som bjuds och bara att fåtal covers. Bäst på skivan är de rockia öppnings- och avslutningslåtarna "Ding Ring A Ding Ding" och "One More Time" jämte "Watch My Signals", med referenser till "Blue Suede Shoes". B.B Sur La Route de Memphis 106, Frankrike


En riktigt skön platta med The Unkool Hillbillies, denna deras senaste Pause'n'Rewind< och den inleds med ett av de absolut starkaste spåren Ding Ring-A-Ding Ding, skriven, som det mesta på skivan, av bandets huvudfigur, spngaren och pianisten Anders Umegård
Anders som också har den goda smaken att ha Elvis som favoritsångare och pannkakor som favoriträtt. Kan ju inte vara helt fel! Läser också på deras hemsida att låten Pause'n'Rewind från den här CD'n låt flera veckor på svenska närradiolistan med bl.a. en förstaplacering. Grattis!
Call Me Up, ett av de fyra spår där Karin Johansson står för leadsången, är hennes främsta bidrag till skivan. Eller...Blisters är ju också bra förstås. Gillar också de sköna instrumentalerna Rauchan och Hillbilly Twist där jag i sistanämnda vill framhålla saxofonspelet av Otto Gryutin och Umegårds pianospel. Märker att ju mer jag lyssnar på skivan desto mer fastnar jag för den och det är väl som det ska vara. Förresten så kommer ni väl ihåg att bandet gästspelat vid Elvisfestivalen i Västerås? Nu blev jag sugen på att återta bekantskapen med deras tidiga album.Roger Ersson Tidskriften Elvis



Evil Times (2009)

Svenska recensioner av 'EVIL TIMES' (gå till utländska)

The Unkool Hillbillies är ett missvisande namn, för det är absolut inte fråga om hillbilly, utan tuff rock'n'roll och rhythm&blues väl förankrat i 50-talet. CD:n innegåller 18 låtar varav tre är liveinspelningar. Pianisten och vokalisten Anders Umegård bidrar med hela åtta låtar, medan Richard Andersson munspel och sång står för tre stycken. Två är skrivna speciellt för bandet av amerikanen Darrin Mazzilli varav Dangling on as string kunde ha varit skriven för Jerry Lee på SUN. Resterande fem är covers som Huey Piano Smiths I aint mad at you (Roberta), Little Walters Just your fool, Rock this joint (i en pre-Haley version), Hank Ballards Tore up (i Sleepy LaBeef version) och Elmore James It hurts Me Too.
Det är rått och ruffigt i ett högt tempo, med Jerry Lee inspirerad piano, stingande gitarr och bluesig munspel. De sex saxförstärkta låtarna är extra kryddade. På tre av låtarna gästar Karin Johansson som vokalist och hon gör det riktigt bra. Hennes och bandets version av It hurts me too är ett av skivans bästa spår. Titellåten Evil times, Dangling on a string, Rock this joint och Another day Another lie är också starka spår. Allra bäst är de tre livespåren Tore Up, Blisters och Stampen boogie. En alldeles utmärkt svensk cd full av hårdsvängande musik. Mats Karlsson, Jefferson

Unkool Hillbillies är ett helt okej band (med en munspelare som heter Richard Andersson!) som blir fantastiskt när en Karin Johansson sjunger tre låtar.Mats Olsson, Expressen

De här killarna måste vara hur coola som helst, när de kallar sig för ocoola bönder. Det må vara hur som helst med det, musiken är det inget fel på och det är ett läge som gäller - party. Grabbarna måste närma sig tio utgåvor vid det här laget och har genom åren fått en rutin och ett självförtroende som lyser igenom alla spåren. Pianisten Anders Umegård står bakom åtta av skivans arton spår och den drivande i gruppen. Munspelaren Richard Andersson står som kompositör på tre låtar och en av låtarna - Evil Times- har fått ge namn åt skivan och där tar också Richard hand om sången, snyggt jobb.
Karin Johansson från Dubbelgänget tar det vokala ansvaret på tre spår It Hurts Me Too, You're The One, och Dirty och av dessa tre tycker jag You're The One drar det längsta strået där hennes röst verkligenkommer till sin rätt.
öppningsspåret Dangling On A String, skriven av Darrin Mazzilli, är klart skivans bästa spår och den skulle nog kunnat passa Jerry Lee en gång i tiden, så de ocoola bönderna har alla möjligheter att hamna på listorna själva med den låten. Darrin har också skrivit Jump Start My Heart, men den har inte samma drag. Suverän CD som måste passa alla jänkare [bilägare] på sommarträffar. Köp - köp - köp! Jan Andersson, American Music Magazine


Svenska The Unkool Hillbillies är ett säreget rock ‘n’ roll band som det verkligen svänger om, de blandar fartfylld 50’s rock’n'roll/blues/rythm&blues. Evil Times innehåller 18 glödheta spår som vidbehåller bandets position som ett av Sveriges bästa rock ‘n’ rollband. 18 svängande låtar som får fötterna glida över golvet och höfterna röra på sig, gör plats på vardagsrumsgolvet och dansa loss! Skivan gästas av Karin Johansson som gör en mycket bra insats på sång på två av låtarna. Suverän sångröst hon har, passar mycket bra med Unkool Hillbillies.
Har du missat denna skivan är det dags att du beställer ett ex. Du kommer INTE bli besviken! www.badasslifestyle.se


Redan i de första 15 sekunderna på CD:ns öppningslåt inser man att pianisten Anders Umegård har detaljstuderat Jerry Lee Lewis. Han lägger an med samma enkla lilla startmotor som Jerry Lee har använt i några hundra spår. Och sen fortsätter pastischerna under 18 låtar, varav tre är liveinspelningar och tre har Karin Johansson vid sångmicken. Annars är det Umegård eller Richard Andersson som sjunger i The Unkool Hillbillies. Jag har aldrig sett det här bandet från Stockholm på en scen, men kan precis tänka mig hur en kväll i deras sällskap blir. Kul, svängig, rock´n´rollig, svettig och full av musik som låter bekant oavsett om man har hört låtarna förr eller ej. Här finns några spår som man känner igen sedan gammalt, men Umegårds och Anderssons egna låtar verkar härstamma från samma tidsepok, även om de är skrivna för en månad sedan. Umegård är en brinnande jävel på pianot och Andersson lyckas få sina munspel att låta som vilken livsviktig brandvarnare som helst. Det sprakar och ryker om de här grabbarna och deras medmusikanter. Så visst skulle jag vilja se bandet på en scen. Men när spelar man en platta med 18 rockiga rökare, som låter som om de var inspelade i en primitiv studio 1959? Någon producent anges inte, men det verkar som om någon har strävat efter ett slafsigt och skitigt ljud, förmodligen för att få fram en gammaldags ljudbild. Jag hade hellre velat höra bandet i 2000-talets dynamiska och kristallklara ljudbilder. Jag vet ju att plattan är inspelad i modern tid. Varför kan den inte få låta ny och fräsch?
Men det kvittar ju vad jag tycker och i grunden är det naturligtvis en platta att ha kul med på nästa hippa i gillestugan.www.rootsy.nu



Utländska recensioner av 'EVIL TIMES' (gå till svenska)

Detta är en av sådan där CD-skiva som gör dig lycklig, får dig att dansa, får dig att le och svänga höfterna. Om du är stor beundrare av traditionelll "hillbilly", så är bandnamnet vilseledande, denna cd har ingenting att göra med "hillbilly" musik! Skivomslaget lovar "18 Red Hot Tracks" [18 glödheta spår], och det är ingen överdrivt! Alla 18 låtar motsvarar innehållsdeklarationen! Och alla av dem är strålande svängiga rocklåtar, med läckra insatser på framför allt munspel och piano, det hela varvas med lite lugnare rhythm&blues kompositioner. 13 låtar på den här inspelningen är original. även vissa "gäster" måste nämnas - Darrin Mazzilini, amerikansk låtskrivare, som kom till Sverige och blev så imponerad av bandet och inspirerades till att skriva låtar åt bandet, och två finns med på "Evil Times".
Vad, förutom det proffsiga musikaliska insatser och behagliga röster från sångarna (Andres och Richard), gör denna cd så speciellt? En tjej. Gäst sångerska (förutom gäng musiker som var inbjudna att spela här och där) på hela tre låtar - Karin Johansson - får rhythm&blues att låta rivigt och sensuellt! Bra röst och passar otroligt bra ihop med bandet ... eller är det här bandet så proffsigt att de att de kan kompa vem som helst så läckert och följsamt? Underbart!
För att göra skivan full rättvisa, måste jag tillägga att det också bjuds på tre livelåtar (jajamän, och en av dem är en pianoinstrumental) och den sista - ett bonusspår för att ge er extra energi och påminna er hur koola Unkool Hillbilies är! Ge dem en chans och du kommer njuta av det lika mycket som jag gjorde!
5../star5 stjärnorKitty,www.rockabillybash.com

Från Sverige kommer The Unkool Hillbillies! Ett band som har visat sig vara otroligt uppskattat i barer, pubar, honky tonks och diverse platser! Vi fick vänta ungefär fyra år nya albumet "Evil Times", men tro mig det var värt varje minut!
Ljudbilden har ändrats något, liksom besättningen, men Unkool hillbillies rockar fortfarande enormt med sin briljanta blandning av rock&roll, Jive, rockabilly och swing. Arton låtar fulla av skitig rockabilly är vad nya "Evil Times" handlar om! En majoritet av dessa arton spår är egenhändigt komponerade av bandet, så detta handlar definitivt fortfarande om ett nyskapande originalband! Några extra intressanta låtar är Just Your Fool, Another Day Another Lie - och så gott som varje låt på albumet. En extra rolig krydda är hyllningslåten till Linda Lee, den bortglömda och underskattade skådespelerska som en gång spelade stålflickan.
För att understryka att The Unkool Hillbillies är ett se en live-band, finns tre live-spår med samt en extra outgiven låt som bonusspår! Coolt som tusan!
5../star5-star reviewMr Blue Boogie, www.billybop.be

Sannerligen är det många rockare inblandade i den här explosiva svenska uppfriskande blandningen av vintage rock'n'roll och rhythm&blues. Men det är Anders Umegård (sång/piano) och Richard Andersson (sång/munspel) som är kärnan och står för huvuddelen av sången och låtskrivandet.
Ännu ett steg framåt för ett redan etablerat band. Bästa spår: Blisters (live) och Sarah.The Rockabilly Magazine, USA


Sex år har gått sedan vi skrev om Uppsala-bandet sist. (2005-plattan Unkool&Proud kom medan ROCK hade utgivningsuppehåll). Och jämfört med Right To Rumble är detta en mycket proffsigare produktion. Vi snackar fortfarande pianorockn'roll, men med nye gitarristen Stefan Asplund får gitarren större utrymme och The Unkool Hillbillies är nu mycket tuffare än vad t.ex. Fabulous Thunderbirds varit på många år. Detta är bluesrock, boogie och rock'n'roll i den form vi gillar bäst.
Vi serveras 18 spår som är kryddade med en och annan cover-låt, t.ex. en driven version av I Aint Mad At You (Smith, Vincent) och en fartig live-version av Hank Ballards Tore Up inspelade på hemmaplan, klubben Stampen i Stockholm. Elmore James It Hurts Me Too är ganska uttjatad, men med gästsångerskan Karin Johansson klarar de likväl av att ge den nytt liv. Och det sugande boggiedrivet i Just Your Fool med det läckra gitarrsolot är en av många höjdpunkter. Party!ROCK, Norge

Som en värdig uppföljare tll 'Right To Rumble' (se NDT 245) och 'Unkool and Proud!' (NDT 271) släpper stenhårda Unkool Hillbillies loss en ny samling explosiv pianopangande rock'n'roll.
CD:n får en flygande start med Dangling On A String - an låt som specialskrivits till bandet av kalifornienbaserade låtskrivaren Darrin Mazzlilli efter att han trärffat dem [bandet] på besök i Sverige. I samma anda som 'Honky Tonkin Hardwood Floor', behåller Dangling On A String, med fantastiska piano- och saxsolon, en brännande glöd och nerv genom hela framförandet. Darrin's andra skräddarsydda låt för albumet, Jump Start My Hear, fångar också bandets karaktär i form av otyglad rock'n'roll.
Lika engagerade är bandets uppfriskande om än respektlösa versioner av I Aint Mad At You och Rock Ths Joint som ytterligare förhöjer CD:n. Gästsångerskan Karin Johansson är en riktig överraskning, med en makalös version av Elmore James' It Hurts Me Too. Karin imponerar vidare med en suveränt rivig You're The One och avslutar med lunkande Dirty Man. Enligt uppgift har Karin släppt en svensk skiva med rock'n'roll [Dubbelgänget: Puss och Kram] och om den är i närheten av det här måste den vara enastående.
Evil Times är en njutbar CD, tre spår är inspelade i Unkool-gängets gängse hemmascen, jazzklubben Stampen i Stockholm. Den egna countryrocklåteen Blisters, klassikern Tore Up och Anders Umegårds extranummer, Stampen Boogie ger en upplivad avslutning på skivan. Now Dig This, England


The Unkool Hillbillies är en kraftfullt svenskt rotrockband som använder annat än Hillbilly att få dig på dansgolvet. Mäktig Rock'n'Roll med munspel, pumpande piano och emellanåt en svängig saxofon - Blues, Jumpin 'swing och rockabilly som andas en aning Nick Lowe och Dave Edmunds rotrock - som ommer att slå till dig baklänges som träffad av en slägga.
Två sessioner producerade ett 18 låtar starkt album med i huvudsak eget material som nästan briserar av energi. Det är den boogiegrooviga I'll Do My Best, den glödheta Dangling On A String, och Texasbluesen Sarah. Wake Up håller vad den lovar och Just Your Fool är en fin Little Waltercover. Rock This Joint är en äkta Jump Blues. Den enda riktigt långsamma låten sjungs av efterlängtade kvinnliga sångerskan Karin (Elmore James It Hurts Me Too) och hon är ännu hetare i snabba boogierocklåten You're The One och fräsiga egna låten Dirty Man - tänk George Thorogood.
Tre nummer är livespår i vilka The Unkool Hillbillies stormar igenom Tore Up (Hank Ballard, Sleey LaBeef) och en härlig solo-piano boogie kallad Stampen Boogie Musikerna är bra (jag älskar pianot!), Sångarna helt okej, det låter lite kaotisk brutalt och mixningen skulle kunna göras annorlunda - men alltnog är EVIL TIIMES rolig hela vägen och en rejäl engergikick.Blue Suede News, USA


Detta är tredje och mycket omfattande (18 spår, varav tre live) av bandet som består av Anders Umegård (piano, sång), Richard andersson (munspel, sång), Stefan Asplund (elgitarr), Mats Brobäck (trummor), Raimo Oxhammar (bas) och inte minst Karin Johansson på tre spår.
Då jag inte hört de två föregående vet jag inte om de befunnit sig på samma nivå hela tiden eller inte. Här är i vilket fall som helst ett fin blandning av en dos rockande, jump- och Rhythm&Blues (Just Your Fool, Rock This Joint) en dos bluesig ballad med swamp-känsla (It Hurts Me Too), en sked boogie (Stampen Boogie) och en aning Tex (Blisters) samt flera doser glödhet rock'n'roll (You're The One eller Lousina Jerry Lee Lewis (Dangling On A String, Another Day Another Lie, Evil Times, Tore Up) eller lite New Orleansk krydda (Sarah, Wake Up, I'm Not Mad At You, I'll Do My Best) tack vare Anders piano och de två inbjudna saxofonern kan vi lugnt påstå att det här bandet sticker ut ordentligt från mängden i dagens utbud av rockabilly och rhythm&blues, de har klassisk rock'n'roll som varumärke med flera förgreningar och starka egna kompositoner. En fullträff. Blues Mag, Frankrike


Det finns inget un-cool om den här nya utgåvan. Ett högaktuellt, rockigt band från Sverige. Rock'n'roll, Rockabilly & Rhythm 'n' Blues. Deras bästa och mest varierade album hittills! 18 bra låtar och en mycket Kool Digi-pak design. rootscd.com


Var du än är i landet, om du på något sätt är involverad i någon roots/blues festival eller ordnar konserter, och om du brinner för musik - ber vi dig att snarast möjligt kontakta The Unkool Hillbillies. Störtskön rock&roll, jiving rockabilly och rhythm&blues med boogie woogie piano, skitigt munspel och stilsäkert gitarrspel ... bara en adress att lägga på minnet info@unkool.se.
Richard Andersson (munspel & sång), Anders Umegård (sång, akustiskt piano eller Roland FP3), Stefan Asplund (Fender Telecaster), Mats Brobäck (körsbärsrött trumset) Raimo Oxhammar Raimo (elbas/ståbas) bildar sedan 2002 The Unkool Hillbillies och nu med albumet "Evil Times " och stödda av Rootsville kommer de inom kort att tillsammans med ABBA, Volvo, IKEA, H & M och knäckebröd räknas till Sveriges mest framgångsrika exportprodukter.
Efter de tidigare skivorna Right To Rumble ('03) och Unkool and Proud ('05), kommer man nu med albumet EVIL TIMES, och räkna med temperaturen i musikklubbar och dansbanor kommer att stiga och närma sig kokpunkten. Totalt 18 glödheta spår med amerikanske låtskrivaren Darrin Mazzilli bakom öppningsspåret Dangling On A String och Jump Start My Heart som tillsammans med underbara I Aint Mad At You (H. Smith / J. Vincent) och Just Your Fool (W . Jacobs) sticker ut lite extra bland det i övrigt högklassiga materialet på skivan, som har en aning Blasters-känsla över sig. Wake Up - it's time to rock, manifesterar dessa svenskar och särskilt i Sarah, I'll Do My Best och Linda Lee efterföljer de frasen, med mäktigt piano, svängigt munspel och elgitarr som utmärkande för för bandets ljudbild. Rock This Joint gör vad den utlovar [rocks the joint] och ta till er budskapet när bandet brakar loss ordentligt i bonuslåtar i form av livespåren Tore Up, Blisters, Stampen Boogie för när bandet förstärks med med saxofonisterna Gustaf Hagelberg och Otto Gryting blir det om möjligt ännu rivigare. Och om dessa koola katter från snöiga norden inte knockat dig fullständigt, så kommer du definitivt bli det av gästsångerskan Karin Johansson med sina fantastiska versioner av Etta James It Hurts Me Too och Unkool hillbillies originalen You're The One och Dirty . Hallå där - om du inte redan beställt denna pärla, så gå direkt till CDBaby eller RootsCD och beställ din exemplar med en gång! .....(SWA) RootsVille, Belgien

Tredje och mycket omfattande (18 spår, varav 3 live-låtar) albumet från den svenska gruppen med Anders Umegård sång, pno) Richard Andersson (sång, munspel) Stefan Asplund (gitarr) Mats Brobåck (trummor) Raimo Oxhammar (bas) och Karin Johansson (sång på 3 spår). Jag har faktiskt inte hört de två första så jag har inte något att jämföra med. Hursomhelst, här ett suveränt urval av Rockin, Jumpin R&B (Just Your Fool, Rock This Joint), Swamp blues (It Hurts Me Too), Boogie (Stampen Boogie), lite Tex (Blisters) och åtskilligt med Rock'n'roll (You're The One) eller Louisiansk Jerry Lee Lewis stil (Dangling On A String, Another Day Another Lie, Evil Times, Tore Up) eller uppkäftig New Orleans (Sarah, Wake Up, I Aint Mad At You, I'll Do My Best), vilka svänger på otroroligt bra inte minst tack vare Anders pianospel och bandets tajthet. Man kan lungt säga att de sticker ut från dagens flora av rockabilly och hythm&blues, som annars har en tendens att alltid låta likadant, i stället spelar och de definierar sin egen stil, men är lojala mot rötterna med många [olika] tolkningar och kompositioner. De sticker ut. [Högsta betyg] Le Cri De Coyote, Frankrike

Efter CD:n Right To Rumble (2003) Unkool and Proud (2005) kommer [här] den tredje CD:n från detta svenska band med det tämligen missledande namnet The Unkool Hillbillies. Detta band leverar nämligen hundra procent stentuff rock'n'roll. Det pumpande piano är hjärtat i musiken och kompletteras med ett skitigt munspel och ett feta saxofoner, liksom elgitarr. Vi får höra 18 låtar, och upptäcker där 13 är nya, originalkompositioner. Pianisten Anders Umegård och munspelaren Richard Andersson är frontpersoner, sköter sången och leverar låtar som snabba saxförstärkta pianorocklåten med Dangling On A String (öppningslåten och den näst bästa låten på CD:n) , dansant midtempo som Another Day, Another Lie, gitarrdrien rock som Wake Up och bluesigt munspel på Just Your Fool till Chuck Berry-klingande Linda Lee (Stålflickan, alltså!) och mycket mer.
I sina två tidigare cd-skivor såg vi bara ett minus och det var avsaknaden av variation men nu kan vi kan se att bandet har övervinnunnit denna svaghet med besked, även om de låtar som varierar mest är inte nödvändigtvis är de starkaste. Den melodiskt klingande I'll Do My Best och att spela Rock This Joint långsammar än originalet är inte riktigt min stil. Men å andra sidan finns det tillräckligt med "primitiv" råenergi i livespåret Tore Up så att det räcker och blir över. Hyllningen till Sleepy LaBeef [Hank Ballard] är den avgjort bästa cover-låten på bandet och är hur bra som helst. CD:ns andra livespår är en mycket melodiskt klingande Blisters, en egen låt som säkert skulle ha varit en hit om den spelats in på på 80-talet tack vare en smittande melodi och en fet saxofon. Det tredje och sista livespåret är en utmärkt äkta boogie-woogie Stampen Boogie, döpt efter puben Stampen, där dd e hör till husbanden.
Mot slutet av albumet får vi en käftsmäll och trevlig överraskning. Efter de manlinga sånginsatserna gör nu den svenska sångerskan Karin Johnsson entré. Kärnana i bandet har tidigare producent ett album på svenska med sångerskan, ett album som spelats mycket i svensk radio. Att de har nu bett henne gästsjunga är något jag mycket väl förstår. Den tjejen har ett fantastiskt bra röst! Hon gör en enastående och bluesig version av It Hurts Me Too och även bluesiga Dirty är förbannat sexig, men min absoluta favorit (och även min favorit på hela albumet) är den otroligt häftiga rocklåten You're The One. Jag älskar den rösten! Utan tvekan är detta bandets bästa album. Ja, för utan tvekan är det coolt att vara unkool! Frans van Dongen, Boppin Around, Holland

Låt inte namnet på bandet vilseleda dig: detta band är allt annat än un-cool och deras musik handlar mer om New Orleans och Chicago än Grand Ole Opry. Med det mäktiga pianospelet av Anders Umegård och den fantastiska bluesmunspelet av Richard Andersson (och bägge sjunger), en stadig gitarr och en svängig rytmsektion och hela 18 låtar (13 exemplar) är detta albume en dunder-rökare från början till slut.
Det är en blandning av Chicago Blues (Little Walter's Just Your Fool) Jumpin 'blues med en touch av tidig ur-rock'n'roll (Rock This Joint), Jerry Lee Lewis-piano (Dangling On A String, New Orleans rhythm'n'blues med mycket personlighet (Sarah), gammal hederlig boogie woogie (Stampen Boogie) och vissa Blasters influenser (Wake Up, Evil Times). Ytterligare variation med tre låtar inspelade live (Tore Up, Blisters och Stampen Boogie) och dessutom är gästsångerskan Karin Johansson med på tre låtar, däribland Elmore James It Hurts Me Too. Efter denna mangling är frågan om vi inte ska byta unkool mot kool! JumpingFrom6to6.com


Unkool & Proud (2005)

Jajamänsan, de lyckas suveränt bra med återskapa Roy Brown-sväng och förhistorisk rock'n'roll för 2000-talets publik. De levererar framgångsrikt med magisk gnista och djävlar-anamma. Det vilda gitarrspelet kombineras med en hårdsvängande rytmsektion, brölande saxofoner och ett hamrande piano. Och de olika sångarna ser till att skivan låter fräsch rakt igenom. Men inte nog med den klockrena musikaliska insatsen, det är något ännu viktigare som utmärker det här bandet: Musikerna är ett med sin musik, och musiken är ett med dem. En andlig förening som överträffar anspråkslösheten. Själ och hjärta som ger upphov till dans och glädjetjut. FEMSTJäRNOR!!+++++ Rockabilly Magazine, USA

Varför de kallar sig för 'unkool' förblir en gåta. De ser bra ut och låter synnerligen 'cool'. Jump Blues energisk Swing blandad med en smula Teddy Boy Rock'n'Roll är vad det handlar om och de skakar verkligen om med den här skivan. Roy Browns "Black Diamond" från Jump Blues traditionen, några Rock'n'Roll- och Rockabillydoftande låtar som Gene Vincents "Hug Me Hold Me Rock Me" och "Wear My Ring" samt en stenhård bluesig version av Carl Perkins "Matchbox" är låtar man känner igen. Hälften av låtarna är skrivna av bandets pianopangande sångare Anders Umegård, munspelsvirtuosen och sångaren Richard Andersson bidrar med den bluesiga "Dirty".
Den snabba pianorocklåten "Love Me If You Want" påminner mig om engelska pianorockaren Freddy Fingers Lee, "It Hurt Me Too" är en trevlig av det lungnare slaget, "One Bad Stud" en cool rocklåt med saxofonen i centrum.
"Rap Is Crap" är den nya "I Hate The Disco", "throw away my radio" [ur låtens refräng] beskriver precis hur många av oss känner. En utrmärkt CD. Blue Suede News, USA

Albumets titel är satt med lite självironi. För faktum är att det här gänget mera lutar åt såväl cool som historisk koll. Håkan Landsberg tillhör de här grabbarna som fattat precis hur viktig saxofonen är när man ska spela den här typen av ur-rock´n roll. Dessutom gäller det att ha swing. Något som hela den här ensemblén greppat med den äran. I likhet med Gävles The Refreshments förefaller man ha gett sej själva den på att sätta tillbaka epitetet "roll" när man talar om "rock". Tittar man på de här grabbarnas förebilder så måste de ha välslitna exemplar av plattor med Big Joe Turner, Smiley Lewis, Louis Prima och Larry Williams hemma i skivhyllan.
Mycket av materialet på detta album är egenhändigt komponerat. Dock med båda fötterna fast förankrade i den amerikanska 50-talsmyllan. Men väljer man att göra en så obskyr klassiker ur Gene Vincents repertoar som Hold Me, Hug Me, Rock Me. Gjord under Gene´s tredje inspelningssejour i Nashville, oktober 1956. Då har man hyfsad koll i historieboken. Det var dessutom länge sedan jag hörde en sådan djäkla bra cover av Elmore James gamla klassiker, It Hurts Me Too.
Kör hårt grabbar, ni ligger definitivt i rätt spår. Det här gänget ska definitivt inte bara upplevas på platta. I pubmiljö måste de vara gudabenådade.www.musiklandet.se

"Unkool and Proud!" är en rykande färsk CD med detta svenska band. Skivan innehåller fartfylld Rock'n'Roll, svängig blues, swing, jive, boogie woogie och rockabilly. Bandet låter onekligten proffsigt och alla låtar är utmärkt framförda. De framträdande instrumenten munspel, saxofon och piano är viktiga ingridienser för bandets svängiga sound.
The Unkool Hillbillies gör sina egna rockiga versioner av rockabilly klassiker som "Matchbox", "Hold Me, Hug Me, Rock Me" och en snabb version av "Wear My Ring". Roy Browns "Black Diamond" är en hårt svängande blues som passar perfekt i det här bandets sound. "One Bad Stud", en annan häftig rocklåt, och "It Hurts Me Too", en lugnare blues, sjungs bägge av Richard Andersson, som också spelar munspel. De 8 övriga låtarna är alla Unkool-original, företrädesvis författade av sångaren och pianisten Anders Umegard. "Love Me If You Want" är det främsta exemplet på hans makalösa pianospel.
En riktigt bra CD, professionellt framförd med massor av variation. www.billybop.be, Belgien

The Unkool Hillbillies kommer här med sin andra CD inspelad i januari i år [2005] i Garaget studio i Stockholm. Stilen är Jerry Lee Lewis influenser blandat i en meix av blues och rock'n'roll stadigt förankrat i 1950-talet. Sju låtar är signerade Anders Umegård som är bandets kappellmästare och sångare/pianist. övriga musiker är Richard Andersson (munspel/sång), Claes Carlberg (bas/sång), Jan sjöberg (elgitarr/sång), Hakan Landsberg (sax) och Jasenko Kumric (trummor). Bandets musik beskrivs som unkool, och varför inte, det svänger fint. American Music Magazine

Håll i er ordentligt, eller också rockar dessa svenska grabbar skjortan av er! Det här är bandets andra CD. Den första, licensierades av Racous Records i april 2003. Den här skivan är inspelad under en intensiv helg. Den musikalista lekfullheten och improvisationstalangerna hos det här bandet lyser igenom på varje låt, men är speciellt tydlig på en den instrumentala "Rooster Shaking Boogie", en låt som faktiskt spelades in av misstag under en kaffepaus.
Medan den förra CD'n var en bensprattlande och explosiv laddning med rock'n'roll, visar den här nya CD:n en något bredare sida av bandet. Hälften av låtarna är skrivna av Anders Umegård och hälften är covers. Det är suveräna glödheta rock- och rockabillylåtar, men det är också några blues- och rythm&bluesnummer, och emellanåt kan man höra influenser från tidig surfmusik.
Det här bandet har figurerat flitigt i svensk radio och framstår som ett av de fräschaste och originella bandet inom genren av idag. Deras främsta kännetecken är Anders intensiva pianospel, något som man bara måste uppleva. Detta, tillsammans med Hakans ojämförliga saxofonspel, Jans virtuosiska gitarrspel gör att det här bandet är synnerligen hörvärt. Black Cat Rockabilly, Holland

De har varit gäster tidigare i vår CD-spelare, men sedan dess har hälften av musikerna bytts ut. The Unkool Hillbillies menar att de inte spelar på välkänt rock'n'rollmanér, men att dra slutsatsen att det är något helt nytt som vi hör, är fel.
Dessa svenskar spelar på ett redan känt rock'n'rollmanér, men likväl klarar de att lyfta musiken till en mer spännande nivå. De märkliga hillbilliesarna, som spelar sin tydliga rock'n'roll, behärskar ett fullständigt kompakt sound, som de klarar genom att använda en bred instrumentering. Från gitarr och piano, till sax och munspel.
Musiken är enormt energisk och ibland mycket vildare än på den förra CD´n, "Right To Rumble". En stor del av deras rock'n'roll närmar sig Freddie "Fingers" Lee och likasinnade. Det kan självklart skyllas på pianot. Lyssna bara till den egna låten "You´re The One" (i denna upplaga med saxsolo), men också till den överraskande Gene Vincent-covern "Hold Me, Hug Me, Rock Me", eller den instrumentala "Rooster Shakin´ Boogie", som uppkom under en paus i inspelningsstudion.
Dessa rock'n'rollmusiker....."svettas" hela tiden! Då och då bromsar bandet litet, likväl fortsätter de att vara energiska med lunkande "Dirty", eller en bluesig rock'n'roll som "It hurts Me Too". Däremot har numret "One More Time" ett sådant högt tempo att den är slut redan efter en och en halv minut.
I pressinformationen framhävs att albumet är ett av de mest differentierade idag. Men för att kunna förtjäna det predikatet menar vi att det ännu mera variation i albumet, trots den breda instrumenteringen. Det är dock endast en obetydlig "bock i kanten". Vi hävdar därför helt och fullt: "Yep, this is what rock `n roll is all about"! Boppin Around, Holland

På sin andra platta så levererar The Unkool Hillbillies rockabilly kryddad med en aningen blues. Nog för att jag gillar rockabilly men jag kan inget om musiken, det har aldrig blivit tillfälle att fördjupa sig. Det man kan konstatera och berömma är att plattan består av mestadels eget material av hög klass och några väl valda coverlåtar, det är mest upptempo låtar och det svänger duktigt. Extra beröm till pianisten och sångaren Anders Umegård och då tänker jag framförallt på pianospelandet utan för den skull klaga på sången.
Det mesta är bra på denna platta, det enda jag kan sakna är lite mer livekänsla på ljudet, lite skitigare ljud hade jag inte tackat nej till.
Sedan bara måste jag nämna egna låten Rap Is Crap, mycket bra text och jäkligt kul låt. Den låten gör att plattan bara måste rekommenderas. BluesBullen

även om albumets titel går i ironins tecken, visar bandet med "Unkool and Proud!" att man är en hög musikalitet och explosivitet.
The Unkool Hillbillies har slagit igenom med sin egen vision av rockabilly, svängig blues, jive boogie-woogie och gammal rock'n'roll. De följer framgångsrikt 50-tals traditionen, och i deras tappning ges saxofon, munspel och piano stort utrymme. Arrangemangen är lysande, och bandet framför låtarna på ett spännande och njutbart sätt. Skivan innehåller 14 spår, varav 8 är egenproducerat material och övriga 6 är covers. I mitt tycke visar bandet styrka i sina versioner klassiker, "Matchbox" och "Wear My Ring", som ges nya dimensioner.
Dessa svenskar är erfarna och väl samspelta, hela skivan är njutbar och dansbar...Barkiada Magazine, Belgrad


Right To Rumble (2003)

FEMSTJäRNOR!!+++++
BlackCat Rockabilly  

Tung Rock'n'Roll med ett mäktigt piano och inslag av munspel. The Unkool Hillbillies rockar verkligen till det på 'Right To Rumble' med åtskilliga fantastiska egna kompositioner blandat med väl genomförda covers som Hank Ballard/Sleepy LaBeef's 'Tore Up' och Roy Halls' 'Digging The Boogie. Den här [skivan] rockar för enormt, och de som gillar rotmusik och Piano Rock'n'Roll kommer att älska den! Racuous Records, England

Rock'n'roll i 50-tals stil. Unkool Hillbillies framstår alltmer som ett av de friskare och personligare banden i geren i Sverige idag. Anders Umegårds pianolir är en starkt bidragande orsak men även resten av bandet harden rätta känslan. Rytmsektionen, med ståbas och trummor, kan verkligen få det att svänga. Gitarrliret är lagom rått. De flesta spåren är skrivna av Umegård men de blandar också in några väl valda covers. Country Rockspecialisten.

Ny CD med The Unkool Hillbillies, jag säger bara WOW
Den som sitter still när Häxmästaren på piano (läs Anders Umegård) och hans grabbar sätter fart, bör nog göra en läkarundersökning snarast. Du som ännu inte hört det här gänget spela, bör slå en signal till Anders och beställa den här CD:n omgående. Vad väntar du på, har du inte ring än? Javisst ja, telefonumret är 070-208 09 28 eller skicka ett E-mail: toe_tappin@hotmail.com. Det finns en låt på den här CDn som bara den är värd CDns hela pris. Vilken rysarlåt för en gammal diggare av ärlig och härlig rock-countrymusik. Det här är en så kallad "Qrrerepeat". En sådan bör ligga från 120 och till runt 200 [i tempo], just den här låten på 165 inklusive 23 i inspel. Låten jag pratar om heter "Blisters" och den här låten kommer att bli svårslagen i årets flora av låtar på nya CDs.
Andra mycket bra låtar är "Hillybilly Party", "Right To Rumble", "Don't Get Me Wrong", "Regal Boogie" och "Mama Don't Allow".
Det är bara att hoppas att Anders och de andra grabbarna finns på något ställe som vi dyker ner på i sommar. River Post

De rockiga The Unkool Hillbillies gjort sig kända för att baka ihop en mustig rock'n'roll kryddad med rythm&blues och rockabilly. Karaktäristiskt för soundet och bandets kärna är Anders Umegårds klinkande piano. Nu har man tagit med munspel och dragspel och den mustiga anrättningen fulländad. Bandet lyckas väl såväl med egna som med andras låtar. Man lyckas till och med att sparka nytt liv i den eljest söndergnagda Hank Ballards "Tore Up". Av de egna fartiga låtarna märks främst den  riviga munspelslåten 1-2-3-4 och Jerry Lee Lewis-klassiga Hillbilly Party. Big Beat, Finland (sv. övers. Matti Paalomäki)

The Unkool Hillbillies är ett svenskt band som det svänger riktigt bra om. De har tidigare medverkat på Yodlers "Washboard Wilma & The Unkool Hillbillies". Deras egna inslag på denna skiva [A Home In Montana] gjorde ett gott intryck på mig. Här kommer de nu med en helt egen skiva och är utökade till sex man. Pianisten och vokalisten Anders Umegård bidrar med hela sju av skivans tolv låtar. Bäst av det egna materialet är Don't Get Me Wrong med pianoinledning à la Jerry Lee Lewis' version av Down The Line samt 1-2-3-4 och Hillybilly Party. Claes Carlberg står för det vokala i Dig That Boogie och Regal Boogie. I Mama Don't Allow tar Anders Umegård fram dragspelet och det kunde han ha gjort i fler låtar. Tore Up görs i en mycket snabb version.
En fartfylld CD med utmärkt gitarr och pianospel, men med ganska kort speltid.Jefferson Bluesmag

Förut har de [The Unkool Hillbillies medverkan i andra CD-projekt] gjort utflykter i ragtime, hillbilly och andra former av rotmusik, men nu handlar det om pumpande rock'n'roll, rock'n'roll och ingenting annat än rock'n'roll. Kvintetten gör musik med ett fylligt, massivt sound. Ett brett spektra av musikinstrument florerar: gitarr, ståbas (varvat med elbas), trummor, piano, munspel och dragspel. Här kan man höra allt, det är bara blåsinstrument som saknas. Därmed är det emellertid inte ett onödigt varierat album, alla låtar är i ungefär i samma stil. Variationen i musikinstrument är bara en krydda i den massiva ljudbilden.
Pianot fyller ut en stor del av ljudbilden. Munspelet och dragspelet dyker bara upp sporadiskt, men fortfarande som en del i helheten. De flesta låtarna är egna kompositioner. Låten 1-2-3-4 är fantastiskt bra, och här hörs det råa munspelet i all dess läckra råstyrka.
Mama Don't Allow ger oss en behaglig cajun, tack var dragspelet. Bara två nummer låter lite annorlunda jämfört med de övriga. Dig That Boogie (Roy Hall) och Hey Little Girl (Billy Emerson) är lite lugnare, men fullt i klass med de övriga materialet. För övrigt rockar det enormt, om det nu är Hank Ballards Tore Up eller deras egna Right To Rumble. Det är också enda svagheten på den här skivan. Alla låtar går i ungefär samma stil. Men det är förmodligen också avsikten, så vi avslutar som vi började: pumpande rock'n'roll, rock'n'roll och ännu mera rock'n'roll är vad vi får höra. Boppin Around, Holland (sv. övers. D. van der Pol)

Inte helt lätt att placera soundet i någon vanlig fålla, men visst är det mycket 50-tal över det hela. Det känns som en egen blandning av blues, hillbilly, rock m.m. Ibland kan dom låta som en hillbillygrupp från tidigt 50-tal och ibland känns det betydligt modernare. I "Play On More" har dom till och med vävt in svensk polskedans i det hela!
Instrumentalt alltså piano samt bas, trummor, elgitarr, munspel och en aning dragspel. Dom säger att dom i första hand är ett liveband med rolig musik och att se den här gruppen måste vara en svettig historia för det är full fart rakt igenom.
Något för partyt kanske! Kountry Korral

The Unkool Hillbillies har sina rötter i Uppsala i Sverige och är sex grabbar som definitivt vet hur de skall få folk att stampa takten. Bandet är representerat med några låtar på ett halvdussin samlingsskivor runtomkring och Right To Rumble! är bandets debutalbum. Skivan innehåller tolv låtar, varav pianomästaren Anders Umegård har signerat sju, och resten är coverlåtar. 
The Unkool Hillbillies spelar boogie-woogie rock'n'roll i 50-tals stil med inslag av rockabilly. Emellanåt tuff gitarr men som ofta drunknar i ljudbilden [så kan det gå om man kopplar båda högtalarna till stereon på samma kanal - denna CD är inspelad i stereo; övers. anm.] Med hörlurar kommer gitarren emellertid till sin rätt och vi serveras en halvtimme av sprudlande rock'n'roll. Här är också ståbas, trummor, piano, munspel och dragspel, men det är pianot som dominerar. Det svänger bra hela vägen, och låtarna flyger fram i högt  tempo. ROCK Magazine, Norge

Om 'Pause'n'Rewind' (köpinformation)
Om 'EVIL TIMES' (köpinformation)
Om 'Unkool and Proud!' (slutsåld)
Om 'Right To Rumble' (slutsåld)